söndag 29 maj 2011

Ett livstecken

Maj som annars brukar vara en av mina bästa månader har varit en riktig skitmånad.....Jag har klampat fram i en motförsbacke mest varje dag, klent med sömn och gott om oro och rastlöshet. Kroppen har varit stum av trötthet och själen vilsen som aldrig förr. Rabatterna är fulla av kirskål och gräsmattan lyser gul av blommande maskrosor. Många av mina frösådder har gett upp på grund av vanvård, jag har svarta ringar under ögonen, häggen har börjat snöa..... Så här kan vi inte ha det, nu får det vara nog, syrenen har börjat knoppas och jag har så mycket att glädjas åt. Nu är det dags att rensa rabatterna, rycka upp mig, vända ett blad och börjar om på nytt......


Min gula clivia blommar nu för fullt.

De ljuvliga tovsipporna som jag frösådde förra året står fortfarande kvar i "barnkammaren" och väntar på att flyttas till en ledig plats i rabatten i närheten av kopparkitteln där jag samlar regnvatten . Jag lovar att endera dagen kommer det att ske.....

Jordgubbar och smulgubbar blommar för fullt.
Tiden och orken har inte funnits för att "titta in" och skriva en hälsning hos er mina fina bloggvänner, men jag lovar att endera dagen är jag tillbaka igen!
Må så gott tills vi hörs igen!