Så var det då äntligen dax för mannens och min efterlängtade minisemester. En tre dagars fjällvandring med siktet inställt på Sylarnas fjällstation och omgivningarna där omkring. Som jag har längtat efter vidderna och lugnet!
Ryggsäckarna är packade med tält, liggunderlag, sovsäckar, kök, mat och en del andra förnödenheter som behövs för några dygn utomhus. Säckarna vägde runt 16-17 kg vardera, helt okej. Tidigt på torsdag morgon stuvade vi in packningen i bilen. Eftersom jag var tvungen att arbeta fram till lunchtid och vi ville komma iväg så fort som möjligt, så var det skönt att vara packad och klar för avfärd direkt efter jobbet. Efter knappa 5 timmars bilresa var vi då framme vid dagens mål, Storulvån.
Vi hade bokat boende och middag denna första kväll på Storulvåns fjällstation. Det kändes som ett bra sätt att varva ner och ladda inför själva fjällvandringen. Efter att vi checkat in och installerat oss på rummet tog vi en skön promenad i solen i väntan på middag.
En kall öl på den soliga verandan efter promenaden smakade finfint.
Vår fjällvärd för kvällen, Bob slog sig ner vid vårt bord och berättade om kvällens meny, passande drycker, läget på fjället mm. Är det nått som kan få mig på bra humör så är det ett trevligt och proffsigt bemötande och det bjöd STFs personal verkligen på denna kväll. Dessutom smakade maten mycket bra. Förrätten bestod av rökt röding från Landösjön, tunnbröd och västerbottenscréme. Till huvudrätt en buffé bestående av torskrygg m pumpa och kaprismajonäs, en mustig gryta på lamm från Fjällbete och rotfrukter, vegetariska biffar, potatiskaka, kokt färskpotatis, massor med fräscha sallader, röror, nybakat bröd mm och goda drycker därtill.
Till dessert serverades en vit chokladmousse med kaksmulor i botten och en smörkräm smaksatt med havtorn på toppen. Till det en glas av mitt favorit dessertvin, Moscatell de Setubal.....så gott!
Mätta och nöjda ser vi på när solen går ner och försvinner bakom fjället. Sakta masar vi oss in på rummet, kryper ner i sängen och drömmer sött om morgondagens vandring.
Hur det gick sedan får ni veta i nästa inlägg.
Må så gott!