Vandrar, vilar och återkommer till veckan

Saknad sommar

Jag har jobbat ett par veckor nu efter sommarsemestern som saknade sommar. Umgänge med nära och kära har stått för värmen under ledigheten. Det har varit en intensiv  men fin semester. Det blir liksom alltid full fart när man har barn, barnbarn och extra husdjur omkring sig. Men det är en glädje utan dess like att få "rå om dom" för en tid!

I samma veva som jag började arbeta igen dök sommaren upp och det har varit svettiga dagar vill jag lova. Vi har haft några riktigt sköna, varma sommarkvällar i "bodegan" efter jobbet. Vågar man tro att värmen stannar? Tror inte det! Vi planerar en minisemester med fjällvandring över helgen och  väderspåmännen hotar med både kyla och regn.

Trädgårdsläget är inget vidare, eller rättare sagt det har varit en riktig skitsommar! Det enda som trivs och frodas bra är kirskålen och squashen. Chilepepparen som kom igång så fint i våras växer så sakta så sakta i växthuset. Och tomaterna ska vi inte ens prata om....Hoppas verkligen det blir några varma veckor framöver så att det hinner mogna på sig.
Planer fanns för att göra någon form av damm i sommar, men vädret har fått mig att tappa sugen en aning. Jag tror jag nöjer mig med att titta på vattenspegeln i koppartunnan ett år till.....

Må så gott!

Älskade sippor

I väntan på att pioner och rosor ska slå ut här hos mig bjuder jag på några små sötnosar som snart gjort sitt i trädgården för i år. Visst är väl de små sipporna vackra även när blomningen är över? 

Här någonstans mitt bland de toppiga frökapslarna efter mina frösådda tovsippor döljer sig en raritet. En rosa tovsippa-"anemone sylvestris marum", en fådd planta från Karin i Skara. jag har planterat den där mitt bland mina vanliga vita och hoppas att även den "råsa" kommer att gilla läget!

Hybridfjällsippan -dryas suendermanii har fröställningar som ser ut som små håriga vimplar. Precis som jag hoppades på förra året när jag planterade några exemplar så har dom spridit sig rejält och fått många nya kompisar.

Utblommad vit Backsippa-pulsatilla vulgaris alba har en kalufs som ser ut ungefär som min frisyr i arla morgonstund.

Till sist ett stort tack för alla fina välkomsthälsningar i förra inlägget. Tack för mail Anita och de underliga är att jag fått dina kommentarer på mailen men de syns inte här på bloggen!  Ska ta mig en funderare i morgon men jag ser inget konstigt med inställningarna.....

Jag kommer att titta in till er alla mina bloggvänner eftersom framöver. Men ni får ha tålamod, det kommer att ta lite tid för jag har massor av bloggläsning att ta igen!
Må så gott!

Tillbaka igen

Återfått lusten till ord och bild, billans blogg har vaknat igen!

Vårtecken

Det droppar från taken och det är ljust ute när jag åker till jobbet. Snödjupet minskar för var dag som går och under storgranen och klotpilarna börjar det synas snöfri mark. Men det är också de enda som tyder på att en ny tid kommer. Lång väntan kvar på grönt och vårblommor i trädgården.

Inomhus är det vår...chilepepparplantorna växer sig stora och anemonerna blommar i köksfönstret. Vi fortsätter renovera,arbetsrummet börjar bli färdigt och vi har beställt tapeter till "nya" sovrummet.

Idag har tiden gått ut för gravida dottern....Jag längtar och väntar på barnet som ska födas. Det blir mitt fjärde barn-barn. Jag är stolt och lycklig över att vara både farmor och mormor!

Ha en fin vecka och må så gott!

Veckan som gick

Ser tillbaka på ännu en vecka fylld av alldeles för mycket jobb och för lite vila. När man som jag  jobbar med små utsatta människor man kallar barn och det är mycket som "drar och sliter" i en händer det ibland att man blir fruktansvärt trött i både kropp och själ. Så kände jag mig i fredags och bästa medicinen mot en sliten själ är en helg på torpet. Nu är det söndag eftermiddag och jag känner mig redo för ännu en arbetsvecka. Någorlunda frid i själen och den onda höften, de sletna knäna och de värkande tennisarmbågarna är i hyfsad trim. Jag har precis klivit upp från ett välgörande hett bad. Så skönt! Vi har inget badkar hemma i stan och sist vi var här hade jag fortfarande badförbud efter operationen.
Nu ska vi kura skymning och så småningom laga middag, ikväll blir det gös och en ört/vinsås. Vi har bestämt oss för att stanna en natt till och åker mot stan i ottan, svänger förbi huset med kattorna, tar en snabbkoll på frösådderna och sedan direkt till jobbet.

  

I tisdags hade vi stort kalas hemma. Vi firade vår äldsta kissekatt Pusan som fyllde 10 år. Hon önskade sig ett sort fat med torsk och en skål med grädde och givetvis fick hon sin önskan uppfylld.

Pusan är en jättetrevlig kisse och en mycket duktig råttjägare. Hennes enda bekymmer är att hon hatar att bli instängd. Hon springer och gömmer sig så fort hon ser kattburen, men när hon väl är på plats i den är det inga bekymmer med bilåkningen. Obehaget av att bli instängd kommer med säkerhet från den gången  hon  vid något års ålder blev instängd i en husvagn i 12 dygn!!!!  Det var på vårvintern och en granne hade öppnat husvagnsdörren någon timme för att vädra och Pusan som gillar värme kröp in där och tog sig en tupplur. Fy vad vi letade och vad vi grät, ingen tänkte på husvagnen.
12 dagar senare hade grannen ett ärende in i husvagnen och fann där en utmärglad Pusan, hon hade slickat kondensen från fönstren för att få i sig vätska.

Pusan är en riktig sommarkisse och trivs fint bland maskrosor och ogräs.

När vintern kommer går hon i ide, går inte ut mer än vad nöden kräver. Hon ligger helst på rygg med magen i vädret på koskinnet Blenda framför brasan dagarna i ända. Jag har klivit på henne många gånger när det är mörkt på kvällen och jag ska peta in en pinne till i brasan. Hon smälter liksom fint ihop med Blenda.

Pusan vaktar sitt älskade koskinn även när det är ute i snön på rekonditionering.

Pusan är vår lilla kisse Kajsa Kavats stora idol, hon går ständigt i Pusans fotspår. Vi hoppas få behålla vår Pusan och hennes kompis lilla Kajsa Kavat många år till.

Såtider och tidsbrist

Det har inte hänt mycket på den här bloggen på sista tiden. Det har hänt desto mer i det verkliga livet. Jag har börjat arbeta igen efter min sjukskrivning och det mesta rullar på som vanligt. Trots att dagarna blir längre och ljusare för var dag räcker den vakna tiden inte riktigt till för allt jag vill ta itu med. En del bla bloggandet har prioriterats bort på sista tiden. Jag har inte ens besökt mina favoritbloggar.

Det jag absolut inte har försummat är mina frösådder. Chileplantorna växer och frodas, och jag ska försöka få till ett inlägg om de små liven i helgen på min chilepepparblogg. En del perenner är sådda bla Jätteverbena, Vit mjölkört, Bolltistel och en del gräs. Många fröpåsar står på så-kö och mina händer längtar ständigt efter jord under naglarna.

Dessutom har vi dragit igång projektet renovering av hemmet. När jag får en idé så leder det ofta till "katten på råttan och råttan på repet" osv. Så även den här gången. Ursprungligen var det tänkt att köket skulle få sig en rejäl ansikslyftning. Jag har fått för mig att vi i anslutning till köket ska ha en stort skafferi som man kan gå in i precis som de vi har på torpet. Alltså får vi göra om klädkammaren som ligger bredvid köket till skafferi. Alltså måste det till flera garderober till kläderna och sovrummet vi har nu är alldeles för litet för garderober. Det betyder i praktiken att innan vi kan börja med köket måste vi göra om det lilla sovrummet till arbetsrum och det stora arbetsrummet till sovrum med garderober innan vi kan börja med köket. Visst låter det jobbigt? I helgen ska vi måla tak, spackla väggar och tapetsera det "nya arbetsrummet". Nu är vi på G.....