Hjärtevärmare

Vad kan passa bättre denna Alla Hjärtans Dag än ett inlägg om min vackra hjärtevärmare. Historien började i höstas när bloggvännen Mira berättade på sin blogg om sin syster Ninna som stickade underbara sjalar. Jag hade förra vintern tydligt i mitt minne och gruvade mig för en repris, fasade för månader av snö och kyla. Min glädje var stor när Ninna som inte bara stickar utan även har bloggen Ordagrannt lovade tillverka en alldeles egen sjal åt mig. Hon valde och inhandlade ett underbart garn enligt mina önskemål och snart kom där ett paket i brevlådan. Jag var nu ägare till den vackraste och skönaste hjärtevärmaren på jorden. Helst skulle jag vilja visa den hängande på ett streck bland blommor och blad. Det skulle göra att den kom ännu mera till sin rätt på bild. Men nu är naturen färglös och den enda jag kunde komma på att hänga den på var grinden. Sjalen är stor och när jag står upp når den ner till knäna. Hela jag får plats i den när jag kryper ihop i fåtöljen framför brasan. Där framför brasan har jag suttit varenda kväll hela vintern och tittat in i lågorna. Jag har suttit där omsluten av underbar hjärtevärme och längtat efter en annan tid när gräset är grönt och jag slipper frysa.

Ninna berättar att man på Bornholm kallade dessa stora sjalar för hjärtevärmare. Man lade snibbarna i kors över bröstet och knöt ihop dom bak på ryggen med en snodd.

Titta så vackert, vilket hantverk....visst är mönstret underbart? Jag är så otroligt glad över min fina hjärtevärmare. Tack Ninna!